Här finns material som du kan använda för att utforska psykologiska faktorer som kan hindra dig eller underlätta för dig att ändra dina levnadsvanor.
Vi har bytt namn
Den 3 oktober 2023 bytte Överviktscentrum namn till Centrum för obesitas. Du som är patient hos oss behöver inte göra något i samband med att vi byter namn.
Vi bytte namn för att utvecklingen på det medicinska området gått framåt och obesitas nu är det korrekta begreppet för en övervikt på BMI 30 eller mer. Det finns flera anledningar till att ordet obesitas är ett bättre val och du kan läsa mer om det här på webbplatsen, se direktlänk nedan.
Syftet är att lära känna dig själv och dina egna fallgropar bättre, att stärka din motivation och att stötta dig att vidmakthålla dina nya levnadsvanor.
Motivation
Du får bäst resultat om du och din handledare arbetar med de här övningarna när du redan har en tydlig plan för mat och motion som du vill följa.
Kognitiva gubben
Varför gör vi som vi gör? Med hjälp av kognitiv teori kan du och din handledare kartlägga och resonera kring vad som påverkar hur du tänker, känner och gör.
Ökad kunskap om hur vi fungerar kan ofta göra det lättare att visa medkänsla med sig själv och förståelse för hur ens egna vanor har uppstått.
Mat-Motion-Mående
När du väl kommit igång med nya vanor är det viktigt att du håller fast vid dem.
Denna övning är lämplig att använda som en stunds daglig reflektion över hur du följer dina vanor. Den är också ett sätt att lägga märke till om det finns några samband mellan hur du äter, motionerar och mår.
Här kan du se en kort film om Mat-Motion-Mående
Tänk på att du behöver ha ljudet påslaget när du tittar på filmen.
Motivationstrappan
Med denna övning kan du reflektera över var du befinner dig i ”motivationstrappan” för de olika förändringar du vill göra. Med din handledare kan du resonera om vad som kan öka din motivation att komma igång med eller fortsätta din process.
Situationsanalys
Ibland gör vi saker som vi ångrar i efterhand, eller upprepar beteenden trots att de inte är bra för oss i längden. Man brukar säga att det är lätt att vara efterklok, och denna övning handlar just om att i lugn och ro i efterhand skriva ned vad som ledde fram till det problematiska beteendet.
Genom att göra flera situationsanalyser kan du upptäcka mönster och finna möjligheter att bryta beteenden som fungerar dåligt för dig.
Här kan du se en kort film om situationsanalys
Tänk på att du behöver ha ljudet påslaget när du tittar på filmen.
En del tankar är inte hjälpsamma, utan påverkar våra känslor eller handlingar negativt. De kan till exempel göra oss deppiga eller minska vår motivation.
Kanske känner du igen dina egna tankar bland de här vanliga tankefällorna? Genom att bli medveten om dem kan du undvika att falla i dem och i längden agera mer medvetet och funktionellt.
Allt eller inget-tänkande: Du tänker i extrema kategorier, svart eller vitt. Om något du gjort inte är helt perfekt är det fullständigt misslyckat. Om du ska börja med något projekt ska det vara allt på en gång annars är det ingen idé. Allt däremellan känns som halvmesyrer.
Övergeneralisering: Du ser en isolerad händelse som ett mönster, till exempel när det gäller misslyckande. Tjejen som får nej av killen hon bjuder ut tänker att hon kommer alltid bli avvisad.
Psykologiskt filter: Du plockar ut en enda negativ detalj ur en helhet och tänker uteslutande på den tills du får en negativ bild av helheten. Till exempel du åt precis enligt planerna hela dagen men sedan bjöd någon på godis och du tog en bit. Du tänker på den där biten hela tiden och drar slutsatsen att du åter igen har misslyckats med ditt ätande idag.
Diskvalificering: Du bagatelliserar positiva erfarenheter genom att insistera på att de av ett eller annat skäl inte kan räknas, till exempel med motiveringen att det bara var tur. På detta sätt kan en negativ attityd vidmakthållas trots att den inte stämmer överens med dina vardagserfarenheter.
Tankeläsning: Du antar att någon reagerar eller tänker negativt om dig och du bryr dig inte om att försöka kontrollera att ditt antagande är riktigt.
Spåkärringen: Du förväntar dig att saker och ting ska bli tråkiga, gå dåligt eller inte fungera och du är övertygad om att din förutsägelse är riktig till 100 %. Till exempel du tar inte bort den där lilla skorpan till kaffet eller lägger till den där lilla 5-minuterspromenaden eftersom du är övertygad om att den ändå inte kommer att ha någon betydelse eller att du ändå inte kommer lyckas i längden.
Förstoring/förminskning: Du överdriver betydelsen av saker (som till exempel att du gjort ett misstag eller att någon annan gjort en bra prestation) och du tonar ned andra saker tills de är helt betydelselösa (som till exempel dina positiva egenskaper).
Känslotänkande: Du antar att dina negativa känslor visar på hur saker och ting verkligen är. Jag känner mig värdelös – därför måste det vara så.
Etikettering: Istället för att objektivt beskriva dina felaktiga beteenden sätter du en etikett på dig själv, som till exempel jag är värdelös och misslyckad.
Personalisering: Du ser dig själv som orsaken till negativa yttre händelser som du faktiskt inte på något sätt kan vara ansvarig för. Till exempel en annan gruppmedlem är arg och du drar omedelbart slutsatsen att det är du som sagt eller gjort något.
Situationsanalys
Tänk på att du behöver ha ljudet påslaget när du tittar på filmen.
Videon beskriver situationsanalys för motivation vid överviktsbehandling.
Situationsanalys
Användning av filmerna
Alla filmerna ägs av Akademiskt specialistcentrum och ligger öppet så att vem som helst kan titta på dem här på webbplatsen. Däremot får filmerna inte laddas ner och användas på annan plats utan tillstånd från oss.
